Svärmor och jag

Trots att min svärmor antagligen är en av de mest intensiva människorna på jordklotet, så gillar jag ändå min henne ganska mycket. Hon finner tjusning i den allra minsta lilla grej, som för de flesta andra kan te sig helt ointressant. En härlig egenskap! Igår var hon verkligen rolig: jag kom dit efter jobbet i vanlig ordning för att hämta Álvaro, och när jag frågade hur han ätit, svarade hon skrattande: "men varför ställer du den frågan varje dag när du vet att han är ett riktigt matvrak?"
Jag lovar och svär att jag försökte, men kunde inte låta bli, så jag svarade: "med tanke på att du fortfarande frågar din 32-åriga son varje dag vad han ätit så är det väl inte så konstigt?"

Roligt som sagt.

Så här ser det för övrigt ut hemma hos oss nu på fredagarna när jag försöker kombinera jobb med att vara mamma. Betryggande att veta att Álvaro redan jobbar på pekfingervalsen så att han kan hjälpa till på företaget om ett par år :-)




Kommentarer
Postat av: Mormor

Det ska böjas i tid. . . .

Han är så fin - helt ljuvlig

2010-05-29 @ 14:41:09
Postat av: Mi

Ja, han är såååå fin! Som du säger så kan ha nog snart hoppa in och göra lite översättningar - han är/blir ju minst tvåspråkig. Dessutom ser han ut att gilla sitt arbete :-) Kram från Söstra Mi

2010-05-30 @ 20:16:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0