La cucaracha, la cucaracha...

...ya no puede caminar... Igår hade en kackerlacka tagit sig in i vårt hem, upp på övervåningen, och efter att ha väckt Álvaro i ett rent paniktillstånd tog jag mitt mod till fånga och dödade den. Eller, det gjorde jag inte riktigt, utan ropade på J. så att han fick döda den istället. Jag är ju djurvän :-)
Jag fattar bara inte varför den kommer in hos oss, i vårt nya hus, som städas ordentligt minst en gång i veckan... Och med tanke på att jag är manisk när det gäller att tömma sopor och inte lämna några matrester framme etc. så det är konstigt att de inte kan låta oss vara i fred, de små kräken.

Här kommer några bilder från veckans barnkalas som äntligen blev av. Jodå, fyra ettåringar roade sig, var och en på sitt sätt, medan vi mammor satt och babblade en hel del strunt, jämförde barn, kläder, dagis och givetvis svärmödrar (!) och allt annat spännande som försiggår i våra liv.

Trevlig helg på er!










Kommentarer
Postat av: Sally

Vilka små sötisar vi har!



Hoppas du slipper kackelackor i framtiden, riktiga små helveten e vad de är!

2010-09-17 @ 20:01:26
URL: http://www.dagensklo.blogspot.se
Postat av: Tommy Svensson

Men Karin, kackelackor har ju också ett liv. Du kunde tagit upp den och slängt ut den genom fönstret. Just hemkommen från en lånad lägehet i Riviera Del Sol. Underbart väder. Men i torsdags natt, ett väldigt åskväder. Kram T&I

2010-09-19 @ 11:35:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0