Galen för mindre...

Nu måste jag få slänga ur mig en klagoramsa om Spanien igen. Det är nog min bloggs största funktion, att fungera som terapi när jag är ARG på hur saker och ting funkar (eller INTE funkar) i det här landet. Det som är bra är ju att folk bara behöver läsa om de vill och orkar :-)

Igår skrek och gnällde min kära son sig igenom större delen av natten precis som han har gjort de senaste fem nätterna. Detta i kombination med att jag har en fullkomligt fullspäckad agenda just den här veckan har resulterat i att jag är så allt igenom obota urtrött. Idag valde jag att jobba hemifrån så att jag i alla fall inte behövde anstränga mig för att sminka över de gigantiska ringarna under ögonen...
Planen inför kvällen var att vi skulle äta middag hemma hos J:s bror tillsammans med resten av familjen, och bara tanken på att jag skulle behöva fixa mig och ge mig iväg ikväll har fått mig på, om möjligt, ännu sämre humör idag.
När jag väl orkat duscha och göra mig någorlunda anständig ringer brodern och säger att de fortfarande är kvar på IKEA, då är klockan nästan 9. I samma veva ringer J:s mamma för att säga att de blir något sena för de är fortfarande på fotbollsmatch i Cádiz... 
Förväntas det på allvar att vi ska släpa ut Álvaro klockan 10 (tidigast!) på kvällen? Givetvis är det skönt att ha en ursäkt att inte behöva gå på den där middagen, men hade jag vetat detta hade jag ju inte behövt våndas hela dagen :-)
Dessutom blir jag snart tokig på dessa försäljare. För en liten stund sedan kom en kvinna och knackade på och ville övertyga oss om hur nödvändigt det är med inbrottslarm så här i kristider - klockan 9 en fredagskväll!!! 

Från det ena till det andra så har i alla fall den spanska regeringen rört om lite i grytan och bytt ut lite ministrar hit och dit. Det som får en att fundera lite är hur någon som varit hälsominister över en natt plötsligt blir utrikesminister? Och hur en gammal stofil som redan finns avbildad på tavla i regeringshuset har kommit tillbaka och blir nu vice premiärminister, han måste vara minst 100 år gammal...

När de nya stolpskotten presenterats fick folk ringa in och ge sin åsikt om den nya regeringen. Här är det lovande resultatet:


Frågan lyder: Gillar du den nya regeringen?



Tur att de höjt pensionsåldern....




Här är i alla fall en som inte låter sig uppröras av politiska tragedier:



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0